Mikrosensorer för luftkvalitet: vad krävs egentligen för att få tillförlitliga mätningar?

Behovet av att övervaka luftkvalitet har ökat, inte minst hos kommuner, industrier och reningsverk som behöver bättre underlag för miljöarbete, planering och dialog med myndigheter i takt med skärpta miljökrav. Därför har mikrosensorer för luftkvalitetsövervakning blivit allt vanligare de senaste åren. De är mobila, kan installeras snabbt och gör det möjligt att mäta luftkvalitet på flera platser samtidigt. 

Samtidigt finns en utbredd missuppfattning om att sensorer fungerar som ett enkelt system som bara är att starta upp och använda samt att det räcker att placera ut sensorer och börja samla data. I verkligheten kräver tillförlitlig luftkvalitetsövervakning mer än bara hårdvaran. 

När organisationer jämför olika sensorsystem är det vanligt att dessa delar underskattas. Ett fungerande mätsystem består av flera delar: 

• Sensorer och hårdvara 
• Datainsamling och kommunikation 
• Serverlösning och datalagring 
• Kvalitetssäkring och kalibrering 

Utan dessa delar riskerar mätningen att producera data som kan ifrågasättas i efterhand, till exempel i tillsynsprocesser eller när resultaten används som underlag för interna beslut. Resultatet kan bli data som är svår att tolka eller försvara. 

Det är därför viktigt att se mikrosensorer som en del av ett komplett system. Ett ofullständigt upplägg leder ofta till merarbete med datakorrigering eller kompletterande mätningar och därmed högre totalkostnad över tid. Mikrosensorer bör därför ses som ett system för mätning och databehandling istället för en enskild sensor. 

Varför mikrosensorer ibland ifrågasätts 

Marknaden för mikrosensorer har vuxit snabbt vilket gör att många organisationer möter ett stort antal leverantörer och lösningar och därför kan ha svårt att jämföra kvalitet och funktion. Samtidigt har många enklare lösningar lanserats där fokus främst ligger på ett lågt inköpspris. 

Det kan ge intrycket av att luftkvalitetsövervakning är enklare än det faktiskt är, till exempel genom att installationen beskrivs som snabb och att sensorer marknadsförs som färdiga lösningar som inte kräver löpande uppföljning. 

När datakvaliteten senare ifrågasätts uppstår ofta problem. Det sker ofta först när mätresultaten ska användas i rapporter, tillsyn eller som underlag för beslut: 

• Data måste korrigeras i efterhand 
• Mätresultat kan inte verifieras 
• Investeringen ifrågasätts internt 

I vissa fall behöver mätningen göras om helt, till exempel på grund av bristande datakvalitet, otillräcklig kalibrering eller att fel sensorsystem valts från början. För många organisationer blir det en kostsam lärdom, ofta i form av extra analysarbete, kompletterande mätningar eller behov av att ersätta systemet i efterhand att det billigaste alternativet sällan är det mest tillförlitliga. 

Läs vidare om när mikrosensorer är rätt verktyg för att mäta luftkvalitet